Tjohoo, jag är fortfarande vegetarian!

Japp, har lyckats vara vegetarian i två månader nu utan problem faktiskt. Vissa dagar har det tagit emot att laga både vegetariskt och vanlig mat efter en lång dags arbete men har lyckats få ihop det för det mesta.
 
Jag har upptäckt att Pressbyrån och Seven eleven inte har vegetariska sallader men något brödigt alternativ. (Ibland när man vill ha en snabb färdig lunch är de butikerna enda alternativet).
 
Ingen av barnen har tagit efter, stor son testar ibland och den lilla söta smakar gärna.
 
 
Här bakar vi Vegopizza!

Jag önskar att vissa saker vore mindre komplicerade.

Jag ställer en fråga rent ut!
 
Vad är din bild av ADHD? Vad har du för fördomar? Jag undrar av hela mitt hjärta för i mångt och mycket upplever jag att vi som är diagnostiserade med de här förbannade bokstäverna klassas som andra klassens medborgare. Ja, vi bemöts i många fall kränkande som om att vi hittar på att vi har svårigheter. Vi bemöts med skepsism, - Va fan, det är bara att skärpa sig!
 
Ni skulle bara veta hur ofta jag har önskat att andra skulle få låna min hjärna ett tag. För ett litet, litet tag. Bara för att få ett hum av hur det är att leva med myllret. Hur det är att inte kunna rensa, sortera, plocka bort det som nte är viktigt. Jag skulle vilja kunna slänga mitt kaos i ansiktet på de som säger att ADHD är en jäkla påhittediagnos.
 
Det finns fler saker som triggar mig! Jag upplever att jag är en hyfsat kontrollerad själ men det är en del knappar som man inte kan trycka på utan att få ta del av en uppsjö av försvarsargument. En sak som triggar mig är när föreslagsvis kompetenta människor uttrycker sig på ett sätt som kan få vem som helst att undra vart opartiskheten tog vägen. Jag brukar inte såga människor utan att ha gett dem en chans men i vissa fall kan jag liksom inte bärga mig. Ett sådant tillfälle är när någon uttrycker saker som att man drogar sina barn när de äter ADHD-mediciner. Vem fan vill ge psykofarmaka till sina barn om man inte känner att det inte finns någon annan väg? 
 
Ibland blir jag bara så jäkla trött på att bli hånad, kränkt och ifrågasatt av människor som egentligen inte vet ett jäkla skit!
 
Här är för övrigt två av mina gullungar, de har tagit hand om varandra idag. Jag var med lilleman på BNK efter jobbet och stor son mötte mig i stan och tog med sin lillebror till Mc Donalds. Stor dotter köpte pizza till sina småsyskon hemma för jag var på möte efter jobbet.
 
De är grymma!!
 
 
 

Hallå världen!

 
En veckas paus har passerat, har känts ganska skönt att kunna släppa bloggen utan att känna mig stressad över att den blivit lidande. Det har som vanligt hänt en del sen jag skrev sist.
 
I måndags jobbade jag till 16.30, efter det åkte jag hem och fixade middag. Maken körde sedan mig och vildan till att hålla i cafékvällen. Vi hade anhörigstöd inbjudna.
 
På tisdagen jobbade jag till 16 ungefär och sen åkte jag in till Habiliteringen på brukarråd.
 
På onsdagen jobbade jag till 15.30 och efter det åkte jag till Kungälv och föreläste till 19.30 ungefär. Föreläste om ADHD och missbruk för bland annat boendestödjare.
 
På torsdagen var det ganska skönt att gå direkt hem efter jobbet och på fredagen slutade jag lite tidigare eftersom jag har en del tid att ta igen. Var på en intrevju på fredag eftermiddag också.
 
På lördagen var det dans med Milla och på söndagen höll vi årsmöte i föreningen.
 
I helgen lyckades jag också samla alla ungar på en bild för första gången på länge.
 
 
Denna veckan är maken i Belgien.
 
Idag jobbade jag till 15 ungefär. Efter det åkte jag till BUP för att påbörja en KBT-utbildning med inriktning hantera ångest tillsammans med ett av barnen. Chilled heter kursen.
 
Vad har ni gjort sista veckan?