Här kan ni se debatten som kom av sig

Jag var ju med på debattscenen på bokmässan i fredags. Nu har jag hittat debatten på youtube. Den är 45 minuter lång och det är jag som är Madelein, föräldern.
 
 
 
 
Här kan ni bidra till min insamling hos Hjärnfonden till ADHD forskning
 
 

För att DU skall förstå - bidrag ett!

 
Jag har startat en insamling till Hjärnfonden för att bidra med pengar till forskning kring ADHD.
 
 
Jag har i samband med detta bjudit in flertalet olika profiler inom världen neuropsykiatri för att berätta om sina erfarenheter. Detta för att just DU skall få bättre förståelse för ADHD och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autism, asperger syndrom, tourettes med mera.
 
Först ut är Joanna!
 
 
 

Jag heter Joanna Halvardsson och är 26 år och precis som Madde Attitydambassadör för kampanjen Hjärnkoll.
Jag driver en av Värmlands största bloggar där jag bloggar öppenhjärtigt om mitt liv med diagnosen Aspergers syndrom och kronisk smärta. Bloggen finner ni här. Jag har valt att berätta min historia för att försöka öka kunskapen och förståelsen för hur det är att leva med dolda funktionshinder.
I dag har jag fått den stora äran att gästblogga på Maddes blogg för att dela med mig av min erfarenheter om hur man kan bemötas av samhället om man har en diagnos:

Jag ligger på en bridge i ett vitt opersonligt rum på akutmottagningen i Karlstad.
Jag är 15 år och har försökt att ta mitt liv för andra gången.
Dörren öppnas och en läkare kliver in. Han kollar aldrig på mig. Han vänder sig direkt mot mamma och säger :

-Jag ser i journalen att hon har Högfungerande autism, kan hon svara på tilltal?
Mamma hinner aldrig svara.
-Ja det kan jag, och jag är antagligen smartare än dig, skriker jag.

Jag har precis försökt ta mitt liv för jag kände att ingen förstod sig på mig. Och när jag borde bli tröstad, blir jag i stället kränkt av en läkare.
När inte ens en läkare vet vad högfungerande autism och Aspergers syndrom innebär hur ska vi då kunna begära att resten av samhället ska veta det?

Jag har diagnosen högfungerande autism på papper. Men jag väljer att säga Aspergers syndrom då det för mig egentligen är samma sak. Varför man satte diagnosen högfungerande Autism och inte AS var för att jag inte hade helt utvecklat tal som barn och då får man inte sätta Asperger som diagnos.

Men jag känner mig mer stämplad när jag säger att jag har HA för jag upplever att människor bara lyssnar på ordet Autism och kopplar ihop det med människor som inte är högfungerande.
Och då blir jag ifrågasatt hur jag kan ha Autism, då sitter man ju och stirrar in i en vägg och gungar fram och tillbaka och har massa konstiga ljud för sig.
Många ger killen i Beckfilmen Pojken i glaskupan som exempel.
Jag måste förklara mig och försvara mig, det orkar jag inte därför säger jag att jag har Asperger.

För jag upplever att Asperger är lite mer ”modernt.” Det har blivit uppmärksammat i media mer och mer de senaste åren och många tror att dem vet vad Asperger är. Dom har hört talas om det, men när de väl börjar pratar om det inser man snabbt att bristen av kunskap är stor även här.
Många har svårt att förstå att inte alla med samma diagnos är likadana.
Vi är unika och olika precis på samma sätt som alla människor utan diagnos.

De finns ingen manual för ”så här fungerar alla människor utan diagnos” och det finns heller ingen manual för ”så här fungerar alla människor med Aspergers syndrom”.

Vi måste försöka se alla människor på det sättet just dom är och ta vara på deras styrkor och svagheter, för det har vi alla. Och spelar de egentligen någon roll om sättet man fungerar på kallas Aspergers syndrom, ADHD, Normalstörd eller något annat?

Jag är Joanna, jag är inte Aspergers syndrom. Jag har Aspergers syndrom och ibland fungerar jag inte riktigt på samma sätt som majoriteten, men hur kul vore världen om alla var likadana?


 

 

Lundbydagarna dag två

Ännu en dag med bokbord. Det var inte så många föreningar på föreningarnas dag men det var trevligt ändå. Företagare och loppisbord samsades om bryggan med Flunsans vänner och oss andra föreningar.
 
Där fanns en scen med lite olika uppträdanden på. Konferencier från dagen var Hasse Andersson, känd från radio P4 Göteborg.
 
 
Först ut att uppträda var Drum corps, ett gäng unga trumslagare.
 
 
Där var en som gjorde roliga ljud (Mats Berggren) och så var där Miss Mollys show. Vier Brillen var också med men de fastnade inte på bild. Slutligen delades Lundbypriset ut, denna gången blev det en författarinna som jag redan glämt namnet på som skrivet om Lindholmsflickorna. 80 år var damen.
 
 
I övrigt vackra vyer och roliga stånd.
 
 
 
Mössorna på bilden kan man köpa här