Med minnen från mormor

Fredag den 1 februari är det begravning. De äldsta barnen går på sin första. Det är svårt att veta när barnen är gamla nog eller mogna nog att vara med men någonstans känns det viktigt att de får chansen att säga hejdå. De tre yngsta är inte riktigt gamla nog i mitt tycke. (De är nio, sex och knappt två år medan de stora är 16, 15 och 12). Själv var jag på min första begravning när jag var 17 om jag minns rätt. Det var väldigt jobbigt och traumatiskt.
 
Min mormor skull fyllt 94 år den 20 maj men för ca 1½ vecka sedan somnade lilla mormor in! Vi ses i Nangialia!!
 

Med en Milla som älskar fåglar

 
Trots hög feber och snorig näsa står hon där och wowar och tjoar och vinkar till fåglarna. Det är ganska sött! Här brukar vi slänga ut de sista brödskalkarna till omkringflygande fåglar. Idag blev Milla nästan förskräckt för det kom farandes ett tiotal trutungar, de är ganska stora på nära håll.
 
 
 
Sov gott lilla mormor! Vi ses i Nangialia! <3